Om Östads stiftelse
Östads stiftelse har sitt säte på vackra Östad intill sjön Mjörns norra strand. Stiftelsens moderna ändamålsuppfyllelser sker i samarbete med universitet och högskolor. Årligen besöker runt 500 studenter Östad fördelade på 20 till 25 olika kurser. Utöver samarbeten med de större universiteten sponsrar Östad Stiftelse även lokala gymnasieskolor och delar ut stipendier.
Händelser i tiden
Östads stiftelse grundades 1774 genom en donation av direktören för Ostindiska kompaniet, Niclas Sahlgren. Avsikten med donationen var att ”Rädda fattiga föräldrars barn från elende och undergång samt genom tjänlig uppfostran göra dem till trogna arbetare inom jordbruket”.
Niclas Sahlgren var själv föreståndare för barnhuset fram till sin bortgång 1776. Hans svärson Claes Alströmer tar då över ansvaret för förvaltningen av stiftelsen.
Barnhusbarnen fördelas år 1792 ut till att bo och uppfostras bland godsets bönder. Den teoretiska och praktiska undervisningen skedde fortsatt på Östad. Genom uppdelning av åkermarken på mer än 100 arrendatorer kunde barnhusbarnen därmed få nya hem.
I början av 1800-talet revs den stora kasernbyggnaden och i stället uppfördes en skolbyggnad som än i våra dagar utgör undervisningsbyggnad för elever som kommer till Östad.
Barnhusverksamheten löpte vidare genom årtionden. Utbildningsverksamheten på Östad utökades under 1880-talet med tvååriga fortsättningsskolor som sedan blev treåriga under 1920-talet.
År 1886 flyttade den dåvarande föreståndaren in på Östads Säteri för att leda verksamheten på plats.
Redan på 1940-talet påbörjades exploatering av grus i det så kallade Jutgåsdeltat beläget vid Brobacka. Grusproduktionen pågick fram till 1990-talets slut och övergick därefter i bergkross.
I samband med att andra världskriget närmade sig sitt slut och jordbruket började bli mer rationellt så började arrendatorerna ifrågasätta skyldigheten att motta barnhusbarn i sina hem.
Barnhusverksamheten avvecklades under 1940-talets mitt, inte helt utan viss dramatik. 86 arrendatorer begärde bland annat att få friköpa sina gårdar med skälig andel av skogen. Under åren 1774 till 1945 fick hela 1628 barn ett hem och en utbildning på Östad.
Från slutet av 1950-talet till 1960-talets mitt utbildades ett 20-tal skogvaktare per år på Östads säteri.
Från 1966 till 1987 förlades en av länets skogsbruksskolor till Östads säteri.
Östads stiftelses nya stadgar börjar att gälla år 1971 efter att ha följt samma föreskrifter i närmare 200 år. De nya stadgarna tas fram för att bättre motsvara den moderna verksamheten.
Mellan 1945 och 1987 förlades olika skogliga utbildnings-verksamheter i Älvsborgs läns landstings regi till Östad. I samarbete med SLU:s jordbruksverksamhet sponsrade Östads stiftelse 1987 ett stort antal försöksytor med beskogning av åkermark, med blandskogar, som anlades på Östads mark. Avsikten med försöken var att visa på vilka effekter som erhålls där björk och gran blandas. Till försöken knöts olika skogliga utbildningar från SLU i Uppsala, Alnarp och Umeå.
I och med att landstingets skogliga utbildning upphörde 1987 sökte stiftelsen ett nytt samarbete på universitetsnivå. Det ledde till att stiftelsen 1988 upprättade två avtal med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) där verksamheten koncentrerades till utbildning och försöksverksamhet inom jordbruk och skogsbruk.
2003 upptäcks det att stiftelsens stadgar som gällt sedan 1971 hade tillkommit på felaktiga grunder. Enligt Kammarkollegiet hade Kungen Gustaf VI Adolf inte rätt att ändra stiftelsens stadgar. Den 18 december 2003 fattade Kammarkollegiet beslut om permutation av stiftelsens stadgar där de Sahlgrenska testamentet utgjorde den grund varifrån permutationen skedde. Föreståndaren fick nu också det formella namnet styresman. Styresmannen är ordförande i styrelsen.
Det 20-åriga skogsförsök som anlades på Östads mark 1987 avslutas. Med försöket önskade man belysa olika bearbetningsmetoder på lättjord respektive lerjord. Frågeställningen är idag (2024) högaktuell och en utvärdering har nyligen gjorts. Till försöken har olika skogliga utbildningar från SLU i Uppsala, Alnarp och Umeå knutits genom åren.
Den 1 januari 2016 bildades Östad Bergtäkt AB som ett helägt dotterbolag till Östads stiftelse.
Stiftelsen delar numera också ut stipendier huvudsakligen för olika resor till elever som deltagit i utbildning på Östad. Sedan 1987 har stiftelsen delat ut 27 miljoner kronor till sitt ändamål.
Kontinuerliga förbättringsarbeten på förläggnings-och utbildningslokaler sker ständigt för att besökande elever skall få en trevlig och positiv upplevelse på Östad. Under 2023 renoveras skolbyggnaden för att skapa fler gemenskapsytor för elever både utomhus och inomhus.
Östads stiftelse fyller 250 år. På årsdagen den 10 juni 2024 firas det stort där anställda, arrendatorer och personer kopplade till Östads stiftelse är inbjudna. Bland annat hålls föreläsning av historikern Gunnar Wetterberg.
Östad Barnhus
Den 10 juni 1774 donerar Nicolas Sahlgren Östads säteri till Östad Barnhusstiftelse med till gåvobrevet hörande stadgar. Avsikten med donationen var att ”Rädda fattiga föräldrars barn från elände och undergång samt genom tjänlig uppfostran göra dem till trogna arbetare inom jordbruket”. Sahlgren skulle själv vara föreståndare för barnhuset under sin livstid varefter hans måg, Claes Alströmer, skulle svara för förvaltningen av stiftelsen. Därefter föreskriver Sahlgren att Claes Alströmer ”först och sedan den ene Föreståndaren efter den andra, frihet at, såsom bäst kännare af the vid Inrättningen ärforderliga egenskaper, utse någon i Orten boende besuten man till Efterträdare.” Claes Alströmer (1736-1794) utsåg sin bror Patrik Alströmer (1733-1804) varefter föreståndarskapet härefter i sju generationer utövats av ättlingar i rakt nedstigande led till Patrik.
Barnhusets första 170 år
Den ursprungliga sätesgården låg ca 250 meter söder om nuvarande gårdscentra. Här lät Sahlgren uppföra en huvudbyggnad (kasernbyggnaden) som utgjorde förläggning av barnhusbarnen. Till huvudbyggnaden uppfördes två flygelbyggnader där den västra avsågs utgöra bostad för föreståndaren samt administrativt centrum.
Sahlgren hade givit Claes Alströmer rätt att föreskriva förändringar i verksamheten så länge dessa stod i överensstämmelse med de av Sahlgren fattade föreskrifterna. Claes gör i december 1792 den stora förändringen att bilda arrenden genom en uppdelning av åkermarken. Marken fördelades ut på över 100 arrendatorer och som en del i kontraktet var varje arrendator tvungen att ta emot ett barnhusbarn. Genom att låta barnhusbarnen få sin uppfostran bland godsets bönder kunde barnhusbarnen därmed få nya hem. Dock skedde barnens teoretiska och praktiska undervisning fortsatt på Östad.
Den stora kasernbyggnaden revs i början av 1800-talet och i stället uppfördes en skolbyggnad som än i våra dagar utgör undervisningsbyggnad för elever som kommer till Östad.
Så löpte verksamheten vidare genom årtionden. I samband med att andra världskriget närmade sig sitt slut, jordbruket blev mer rationellt med krav på större enheter och arrendatorerna ifrågasatte skyldigheten att motta barnhusbarn i sina hem kom stiftelsens verksamhet alltmer att ifrågasättas och barnhusverksamheten avvecklades under 1940-talets mitt. Inte helt utan viss dramatik. 86 arrendatorer begärde bland annat att få friköpa sina gårdar med skälig andel av skogen.
Under åren 1774 till 1945 fick över 1.628 barn sitt hem på Östad och en utbildning vid stiftelsen. Barnhusverksamheten avslutades med att den östra flygelbyggnaden brann ned på pingstdagen 1947.
